Cicci's

Sitter just nu i sjukhussängen och ser på när rumskamraten borstar håret. 

Kunde inte riktigt äta all filmjölk. 

Sedan kunde man ligga kvar en stund till innan det var dags att träffa dietisten. 

Det var då när jag försökte klä mig yrseln kom. Tog på mig min onepice och fick lägga mig igen. Sedan när jag skulle gå och träffa dietisten fick en sjuksköterska hjälpa mig. När jag väl satt vid bordet så satt jag bara och fokuserade på andningen. Men jag fick hjälp tillbaka till sängen. På vägen började jag gråta. Kändes som ett misslyckande att inte kunna sitta med och prata med dietisten. Så då brast det bara för mig. Sen låg jag och grät en stund. 

Det blev bättre efter att jag fick i mig mellanmål. Och det var dags att träffa läkaren och gå igenom några punkter innan vi fick åka hem. 

Så kom Therese och hämtade mig. Dock ska hon föda om två månader och jag tyckte så synd om henne att behöva bära allt. Men axlarna klarade inte det. 

Sedan åkte jag med Therese hem till dom. Sov första natten där och det kändes bra. Men det var ännu skönare att komma hem. 

Fantastiskt att få krypa ner i min egna säng. 

Sjuksköterskorna kunde inte sätta fjärilen så det fick dom göra där. Narkosläkaren provade uppe på handen men lyckades inte. Så då satte dom den på tummen. 

Tydligen inte helt vanligt ställe att ha den på. 

Tog ca 40 sekunder och sedan sov jag. 

Det nästa jag minns är att kirurgen Bengt kom och sa att allt hade gått bra. Men jag hörde honom bara. För ögonen fick jag inte upp. 

Sedan tog det en stund och en sköterska kom och väckte mig. Men fanns ju inte en chans att jag skulle kunnat få upp ögonen då heller. Så sköterskan sa att jag kunde sova en stund till.

Efter ytterligare en stund så kom jag tillslut upp och gick ett varv. Dom ville att jag skulle ha kissat men det fanns inte på kartan. Dock hade jag fått mens under operationen. Det var ju bara att be om en binda och se glad ut. 

Fick lägga mig i sängen en stund och andas i ett System 22. Efter ett stund fick jag gå tillbaka till salen och lägga mig i sängen igen. Klockan var då strax efter 19. 

Jag orkade inte så mycket mer än det. Fick min spruta med blodförtunnande och Panodil i dropp kl 23. Bad då om att få något mer för det gjorde så ont i magen. Så då fick jag en injektion Ketogan. Och jag somnade om och sov en stund. Sova en timme och vaken en timme. Så var det hela natten. Jag klev upp och kissade en gång under natten. Sen låg jag och flåsade i System 22. Fast till slut fick dom komma och ge mig mer Ketogan. Tog en liten stund men jag somnade om. Sen tror jag klockan var 5:40 eller något sånt när jag behövde mer. Så då fick jag morgondosen av Panodil och lite mer Ketogan. Och det blev en sovstund till. 

Kände mig lite uppblåst. Men inte så konstigt. 

System 22 var värd guld första natten. Låg och blåste massor i den. 

Morgonpigg javisst! Kände mig som sju svåra år.