Mitt svar är klart som fan! Jag kan uppenbarligen det.
Jag har en fin lägenhet som jag älskar och trivs så bra i den!
Närheten till stan är fantastisk. Cykelavstånd till centrum eller en promenad till Mirum.
Cykeln blir det till gymmet allt som oftast. Tycker det är så skönt att kunna cykla var jag än ska i stan.
Bilen tar jag när jag ska ut till Skärblacka eller Ingelsta.
Ett av mina bättre beslut sen operationen!
Den 2/3 börjar jag jobba på LAH och det är med skräck blandad förtjusning.
Ska bli så roligt att få andra arbetsuppgifter än dom jag har nu. Men samtidigt livrädd för att inte klara av det.
Men jag försöker tänka positivt. Man kan inte allt!
Och jag tror att det är det som är mest skrämmande som är mest utvecklande.
Och kvinna som jobbar med personalen och samordnats var väldigt rara. Var inne och hämtade schema och pratade med dom lite. Dom sa då "man får vara ny på sitt jobb". Och det hjälpte faktiskt. Dom förväntar sig inte att jag ska kunna allt.
Och när jag tänker på det så längtar jag efter att få börja.
Och jag längtar till fredag. Då ska jag få gå ut och dansa med lite tjejkompisar. Känns som hundra år sen. Klä upp sig, förstöra strumpbyxorna och en chees till fyllekäk.
Livet leker nu.