Värmen är inte alltid god

Underbart med sommar och värme.
Hade en tant när jag jobbade dagtid på äldreboende som alltid sa "värmen är god".

Men har dom senaste två dagarna upplevt något annat.
Missförstå mig rätt. Det är så skönt med sommaren äntligen. Men den här klibbiga otroliga värmen har inte varit fantastisk för min mage. Inget som helst sug efter mat eller dryck.
Vilket förstås märks i energinivån när jag inte äter som jag borde.

Och så här märkbart påverkad av solen och värmen var jag aldrig innan operationen. Då kunde jag äta i alla väder. Och vad som helst.

Det är sånt här som ändå är fantastiskt tycker jag. Hur kroppen påverkas och förändras vid viktnedgång.
Både positivt och negativt.

Jag och lillebror var ute och plockade björk till midsommarstången. Och det var ungefär det jag orkade göra.
Kände mig som en väldigt tråkig faster som inte orkade leka med syskonbarnen.

Dick var det inte bättre idag. Gick till affären med Jonathan sen var jag tvungen att åka hem och vila.

Imorgon hoppas jag på en solig dag men kanske inte riktigt lika varm.

Har ni haft en bra midsommar?

Inredning

Har några nätter nu pratat med kollegor om möbler. Jag är väldigt ombytlig märker jag. 

Är inne på min fjärde soffa sen jag flyttade hemifrån 2010. Även femte uppsättningen av köksmöbler. Men nu känner jag mig nöjd. 

Bytte klädsel på soffan i måndags och köpte lite rosa kuddar och en rosa pläd. 

Är även väldigt nöjd med klädställningen som står där fåtöljen stod förut. 

Före byte av klädsel. 

Efter bytet. Var och köpte kuddarna och gardinerna idag. Är inne i någon period då jag är förtjust i just rosa. 

Till hösten sen blir det förmodligen någon mörkare färg på kuddar och gardiner. 

Jag har mer överblick över vad jag har för plagg. Det är rätt skönt det. Blev himla nöjd jag. 

Återstår att se hur länge det får vara så här här hemma. 






Taggar: inredning, soffklädsel;

Det här med kärlek

Nu har jag träffat samma man i två månader. 
Och igår slog det mig att jag nog tycker väldigt mycket om honom.  

Jag har aldrig spenderat så här mycket kvalitetstid med någon annan kille någonsin. Har träffat en man en längre period. Men inte så här ofta som jag träffar M. 

Och jag känner nu att jag kommer sakna honom i helgen. Han ska ner till Halland och firar midsommar med vänner och jag firar med familjen och släkten. 
Så det dröjer ett tag innan vi ses igen.  Det känns för jävligt men jag tänker att det är bra att vara ifrån varandra lite med. Så man faktiskt har en chans att sakna varandra. 

Jag funderar på att skriva någon harang om att jag kommer sakna honom. Men jag vet inte. Jag är livrädd för sånt här känslokraffs. Det har ju gått så jävla illa innan. 

Första och senaste gången jag sa "jag älskar dig" till en kille så skrattade han åt mig. Man blir lite tillplattad och tom då. 
Även rädd för att killen som i vanlig ordning bara skiter i att höra av sig. 
Inget om att han inte vill ses mer för att det känns fel. Utan han bara slutar svara. Efter några gånger blir man trött på att få sitt hjärta trampat på. 

Jag tänker ibland att jag måste bli bättre på att förmedla det jag känner men det är så svårt. Är det bara jag som är något förstoppad när det kommer till att yttra sina tankar och känslor till killar. 

Jag har mött tre av hans kompisar. 
Det här kan låta konstigt men att han vill pussas när dom är med är väldigt konstigt för mig. Aldrig varit med om liknande. Och jag kan nog uppfattas som stel när han gör det. Jag blir ju glad för att han vill visa det öppet. Men jag är så sjukt ovan att någon visar ömhet eller närhet offentligt. 

Vad har ni för erfarenheter kring kärlek? Bra, dåligt eller kanske både och? 

Det sägs ju att man ska kyssa många grodor innan man hittar sin prins. 

Hoppas ni får en fantastisk midsommar. 


Taggar: funderingar, känslor, kärlek, tankar;